Projekt förorenade områden
Hantering av bakgrundshalter i lera
Under 2024 och 2025 pågår projektet Hantering av bakgrundshalter i lera. Projektet består av tre delprojekt:
Bakgrundshalter i lera samt spridning till grund- och ytvatten
Målet är att skapa en tydligare bild av bakgrundshalter av metaller i leror. Studien kommer även att undersöka lakbarheten av metaller och kalibrera en geokemisk modell för att förutsäga lakbarheten. Genomförs av SLU och WSP.
Hälsorisker vid intag av växter och jord
Syftar till att bestämma hur stor andel av metallerna i lerjordar som är tillgänglig för upptag i växter och via oralt upptag. Genomförs av Stockholms universitet och WSP.
Metoder för identifiering av sulfidförande leror
Målet är att möjliggöra en tillförlitlig och enkel identifiering av sulfidförande lerjordar.
Genomförs av SLU och Atrax. Syftet är att minimera den onödiga schakt och deponering av lerjordar som ofta görs i exploateringsprojekt.
Undersöknings- och Åtgärdsportalerna
SGF driver projekten Undersöknings- och Åtgärdsportalerna, som publicerar information om olika undersöknings- och åtgärdsmetoder av förorenade områden. Du når båda portalerna via via www.fororenadeomraden.se. Där finns även info om olika föroreningar som ofta påträffas i förorenade områden.
Under 2023 har ett arbete utförts med att utveckla beskrivning av PFAS i Undersöknings- och Åtgärdsportalen. Beskrivning och egenskaper av PFAS 20 har tagits fram, tillsammans med verksamheter och produkter där dessa kan förekomma samt spridning och undersöknings- och åtgärdsmetoder.
I januari 2024 layouten för Åtgärdsportalen gjorts om och nya referensprojekt har med stöd av regeringsuppdraget SESAM publicerats.
Nya miljökurser
Sektionen har startat ett projekt med inventering av behov av nya miljökurser samt utvärdering och utveckling av befintliga kurser. Syftet är att fånga upp behov och önskemål och möta branschens efterfrågan. Under 2022 har de nya kurserna Åtgärdsmetoder för jord och grundvatten samt Riskvärdering förorenade områden tagits fram.
Utveckling av Carbon Footprint
Under 2022-2024 pågår arbetet med att uppdatera SGF:s koldioxidverktyg Carbon Footprint. Verktyget riktar sig framförallt till konsulter som använder verktyget på uppdrag av kommuner och verksamhetsutövare. Verktyget kan användas för att jämföra utsläpp av koldioxidekvivalenter från undersökningar och olika typer av åtgärdsmetoder vid arbete med förorenade områden.
SLUTFÖRDA PROJEKT
Uppdatering av handboken ”Marksanering – om hälsa och arbete vid förorenade områden”
Sektionen har uppdaterat handboken ”Marksanering – om hälsa och arbete vid förorenade områden”. Handboken gavs tidigare ut i regi av Arbetsmiljöverket men har nu lyfts över till SGF. Uppdateringen har presenterats på ett webbinarium. SGF erbjuder sedan 2017 även en webbaserad utbildning i arbetsmiljö som är baserad på handboken SGF:s kurs i arbetsmiljö vid arbete i förorenade områden. Uppdatering av kursen har också genomförts.
Certifierad provtagning i praktiken
Syftet med projektet är att säkerställa att certifierad provtagning följer certifieringsordningen på ett effektivt och likartat sätt i hela branschen samt att höja kunskapsnivån avseende certifierad provtagning och att visa på fördelarna med detta. Målgruppen är framförallt de som utför provtagning men kommer vara tillämpbart för alla parter i uppdrag där certifierad provtagning krävs. Projektet kommer resultera i en beskrivning av vad som krävs, med ett antal konkreta exempel. Projektet är nu slutfört.
Slutrapport ”Standardprojektet” Rapporten innehåller bl.a. en lista med standarder som ska diskuteras i Tekniska Kommittén för slutligt beslut om det ska ingå i certifieringsordningen. Rapporten blir ett tillämpningsdokument till ENVIR008 som upprättas av Tekniska Kommittén. Den innehåller även förslag på standarder att ta hänsyn till i andra SGF-kurser och branschlitteratur. Projektet har finansierats av och slutrapporterats till Naturvårdsverket.
SLUTRAPPORTEN
SGF rapport 3:2017
Dynamiska miljöundersökningsmetoder för förorenade områden
Ladda ner din rapport
(i webshopen sök på 2017)
Om rapporten
Dynamiska miljöundersökningar av förorenade områden innebär en metodik där undersökningsarbetena styrs kontinuerligt utifrån, och i samband med, resultaten som framkommer under fältarbetet. För att detta ska vara möjligt innefattar metodiken olika typer av realtidsmätningar, dvs mätningar som direkt, eller åtminstone inom fältarbetets tidsramar, ger ett resultat som kan användas för att fatta beslut för vidare provtagning. Några av fördelarna med dynamiska miljöundersökningar i förhållande till konventionella undersökningar är ett snabbare förfarande samt en högre kvalitet.
Dynamiska miljöundersökningar av förorenade områden har under en längre tid utprovats och tillämpats i bl.a. USA, Kanada, Danmark och Nederländerna. I Sverige har dynamiska miljöundersökningar hittills varit mindre vanligt förekommande, men skulle i högre utsträckning kunna tillämpas även här. Kunskap och erfarenhet om metodiken är dock begränsad i Sverige.
Syftet med rapporten är att beskriva den dynamiska miljöundersökningsmetodiken i sin helhet, inklusive de fältanalys- och miljösonderingsmetoder som bedöms vara lämpliga att använda vid svenska jordlager- och grundvattenförhållanden.
Rapporten utgör därmed ett komplement och en fördjupning av SGFs Fälthandbok för miljötekniska undersökningar (SGF, 2013). Rapporten ska kunna vara vägledande vid bl.a. upphandling av undersökningar baserade på dynamisk miljöundersökningsmetodik. Detta kan vara aktuellt t.ex. i samband med upphandling av åtgärdsförberedande miljötekniska markundersökningar då en detaljerad avgränsning av föroreningars utbredning i yt- och djupled krävs. Även i tidigare undersökningsskeden kan metodiken vara lämplig för att snabbare och med mer information om området och dess föroreningssituation uppnå välanpassade åtgärder.